Lönnen

Hell de kämpar, som blöda i striderna,
trots ärr och sår strålande,
hell deras hårda kamp,
hell deras dyrköpta segrar!

Men o du unga träd, du blommande lönn,
dig älskar jag mer än kämpars ärr.
Din oförvärvade, lyckliga adel
är mer än deras vunna slag.

Frisk i livets morgon spirade du ur jorden,
frisk, frisk växte du lugnt i sol och regn;
ångest du kände ej, ånger ej,
intet av allt vårt sjuka.

Du blommar i guld och guldvin; i susningar skrattar du,
när vandraren kysser din stam.
Hans kyss är en bön till den eviga skönhet,
som tänkte i dagen din dejliga blom.

Välsignad du, välsignad du, skönväxande lönn!
De stridandes segrar behöver du ej.
Hos dig är ensliga skogars vila.
Hos dig är sol av gudom.

Ur diktsamlingen "Moln".

David McDuff har översatt denna dikt till engelska.

Kommentera och diskutera: Längst ned på sidorna med Karin Boyes dikter kan du kommentera och diskutera dikten. Ditt inlägg syns inte omedelbart då kommentarerna modereras för att slippa reklam andra oönskade inlägg. Du kan enkelt identifiera dig med t.ex. din Facebookprofil, men om du önskar skriva under pseudonym kan du skapa ett separat konto på Disqus.