Den siste greven av Brederode räddar sig undan en turkisk fångenskap

Rilke:


De följde honom tätt och utan nåd,
slungande brokig fasa, medan han
förlorad flydde, blott ett villebråd.
Hans fjärran fäders stolta glans försvann

och gällde ej.  Ty så har ofta flytt
ett jagat djur -- det räcker.  Då till slut
blixtrade floden fram -- och ett beslut
lyfte hans nöd och gav honom på nytt

hans arvedel i furstars blod och rang.
Adliga damers löje och behag
gör än en gång sin sötma i hans drag,

tidigt fulländade.  Sin häst han svang
till språng, som liknade hans hjärtas slag
och som till fest i forsen ut han sprang.

Ur diktsamlingen "För trädets skull".


Kommentera och diskutera:   Längst ned på sidorna med Karin Boyes dikter kan du kommentera och diskutera dikten. Ditt inlägg syns inte omedelbart då kommentarerna modereras för att slippa reklam andra oönskade inlägg. Du kan enkelt identifiera dig med t.ex. din Facebookprofil, men om du önskar skriva under pseudonym kan du skapa ett separat konto på Disqus.

comments powered by Disqus